Lurel och Smesa

I boken ”Lurel och Smesa, Västgötska personnamn i muntlig tradition” skriven av Arnold Lidaräng, utgiven 1982, kan man i stycket ”Sociologiska aspekter” läsa följande:
Ortsboöknamn
Framförallt i gången tid brukade ortsbonamn användas i nedsättande betydelse. Dessa namn kallas vanligen ortsboöknamn. Ej sällan var det motsättningar mellan invånarna i olika byar och gårdar som låg bakom dessa benämningar.

Som exempel på sådana ortsboöknamn presenteras här nedan belägg från Kållandsö i Skaraborgs län. Namnen upptecknades 1960. Vid den tiden brukades inte namnen som i äldre tid, då man öppet okvädade varandra med dem. Men många ortsbor hade namnen i gott minne och uppgav, att man då och då kunde använda dem, fastän mera på skämt.
- Samtliga belägg är från Otterstad socken.

Ekebo gässlinga ’Ekebo gässlingar’, invånarna under Ekebo
Läckö hunna ’Läckö hundar’ , invånarna under Läckö
Odensviks katter, invånarna under Odensvik
Ottersta tumma ’Otterstads tummar’, invånarna i Otterstads kyrkby
Skattegårdens låkakebagare* ’invånarna under Skattegården
Senäte räva ’Senäte rävar’, invånarna i tidigare Senäte socken
Torps greser ’Torps grisar’, invånarna under Torp
Tranebergs bassa ’Tranebergs bassar*’, invånarna under Traneberg
Ullerbyns låkakebagare, invånarna under Ullerbyn
Vensjö lerbusa ’Vensjös lerbusar’, invånarna under Vensjö
Öboängens varga ’Öboängs vargar’, invånarna under Öboängen

I dagligt tal föll ofta ortnamnet bort. I stället för Ekebo gässlinga(r) sade man endast Gässlinga(r).

*Låkaka = bröd som bakas av rågmjöl eller dyl. utan tillsats av jäst.
Ordet betyder sannolikt ”lågkaka”.
*Bassar = ”stor bagge”.
Övriga ortsboöknamn
Befolkningen i vissa områden har – särskilt gången tid – tilldelats nedsättande beteckningar. Bakgrunden till dessa har i regel varit densamma som i fråga om sockenboöknamnen: gamla motsättningar mellan invånarna i de olika områdena.

Sålunda kallades befolkningen på Kinnekulle vanligen bagga ’baggar- (na) eller brôliinga(r) av brôla ’vråla’. Det var framförallt invånarna på det angränsande Kållandsö som använde dessa beteckningar. Dessa å sin sida fick heta lakerumpa ’lakerumpar(na)’, av grannarna på Kinnekulle. Benämningen syftar på att öborna sedan gammalt ägnat sig åt att fiska lake.
 
Publicerad av Susanne Svernhagen