P E Lindskogs Otterstad

FÖRSÖK TILL EN KORRT BESKRIFNING OM SKARA STIFT
FÖRFATTADT AF P. E. LINDSKOG Lektor m m

III Häftet

INNEHÅLL: WARTOFTA KONTRAKT, som består af Slöta, Åsaka
Hångsdala, Hvalstad, Dimbo, Hvarfs och Åsleds Pastorater; KÅKINDS
KONTRAKT, som innefattar Walora, Foglås, Fröjereds, Kyrkefalla
Acklinga, Daretorps och Grefbecks Pastorater samt KÅLLANDS KONTRAKT,
Vilket innehåller Lidköpings, Sunnersbergs, Otterstads, Rackeby,
Örslösa, Tådene, Thuns och Råda Pastorater, med de till hvarje
Pastorat lydande annex-Socknar.
Tryckt 1814

Avskrift Susanne Svernhagen 2001

OTTERSTADS

Kongl. Pastorat, som i Jordboken kallas KÅLLANDS-Ö, ligger i Kållands Härad och Leckö Fögderi. Det består af 30 3/8 förmedlade hemman på öen, samt dessutom af 1/8 hemman med några torpställen, som utom öen äro belägne. Denna Ö är belägen emillan den så kallade Dalbosjön och Kinneviken. Dess figur är nästan rund, med en tvärlinea af något öfver ¾ mil. Hon skiljes från fasta landet genom ett sund, Ulleresund kalladt, som på det ställe landsvägen går, icke är bredare än en större bäck och hvaräst således en bro förenar ön med fasta landet.

Folkmängden är emillan 11 och 1200 personer.

Moderkyrkan OTTERSTAD, hvarifrån är till Lidköping 2 mil, har en särskilld klåckstapel med torn, hvari 2:ne klåckor hänga. Annexan SENÄTE är korskyrka samt både större och vackrare än moderkyrkan. Denna kyrka, som har torn med 2:ne klåckor, räknas bland de äldsta kyrkor på orten, och påstår man, att Innvånarne på Dahls land lydt till henne, innan de på sin ort hunnit bygga kyrkor. I västra delen af ön ligger S. MARIAS KAPELL, mot hvilket på östra sidan svarat S. KATARINAS, som af Gref M. G. DelaGardie förvandlades till ett Hospital, men hvaraf nu föga lämningar synas. LÄCKÖ SLOTTS KYRKA är den fjerde i församlingen, och hafva kyrkorne Gudstjenst hvarannan söndag om sommaren.

Trenne Säterier äro här belägne: TRANEBERG 1, hvarunder lyda 1 ¼ Rå och Rörshemman. Denna Egendom innehafver hela vestra stranden af Kållands-Ö. Åbyggnaden är nu mera i godt stånd. Karaktersbyggningen, som är rymlig, består af 2 våningar och är målad med hvit oljefärg. Trädgården af 4 geometriska tunneland och bland de vackraste i orten, är anlagd vid sidan af gården, hvarifrån man på 30 trappsteg dit dedstigerutför slutningen af ett berg, som är planeradt, till 4 stenbesatte blomsterparterrer och afsättningar, den nedersta 6 alnar hög, vid hvars södra sida växa 2:ne slags vindrufor, hvilka i varma somrar gifva frukt. Trädgården, som är väl underhållen, har dessutom åtskilliga prydnader jämte en mängd fruktträn af alla slag. Egendomen har ganska bördig åker, af god lerjord, indelad i 5 gärden, hvaraf de 4 årligen besås, samt vidlyftiga men sanka ängar, och mer än 2000 geometriska tunneland grof skog af alla slag, hvaribland äro en mängd ekar. Från dessa skogar förser sig slättbygden med sitt skogsbehof; och dessutom ärbjudes härifrån en lätt transport, äfven till aflägsnare orter, utaf sjön Wenern, der gården äger ett lika vidsträckt, som förmånligt fiske. God jagt saknas icke heller af flera slags villebråd. Här hafva äfven de så kallade Kronhjortarne sitt egentliga tillhåll på Tranebergs vidsträckta skogar, hvarifrån de göra utvandringar dels på Kållands-Ö och dels till Stolas och Lindholmens skogar.

Tranebergs Gods är, liksom Kållands-Ö i allmänhet, mycket folkrik och man finner bland Allmogen, nästan i hvarje mansperson en duglig Slöjdare, Snickare eller Byggekarl. Deras åkerjord häfdas allmänligen väl och är mycket gifvande, men till rymden liten. Boskapsskötsel och fiske är Godsets och Församlingens hufvudsakliga näringsgrenar. Denna egendom har fordom tillhört Friherrarne Taube; Herr Lagman v. Becker är nu egare häraf.

WÄNSJÖ 1, är anslaget till Öfver-Jägmästare-Boställe i Länet och innehafves af Hof-Jägmästaren och Riddaren C. Gyllencreutz.

STOREGÅRDEN 1, hvaräst rudera synas efter det förut nämnde St. Katarinas kapell; eges af Bönder.

Det förr nämnde St. Marias Kapell är beläget nära Tranebergs Trädgård och underhålles af Gårdsegaren enskildt. Detta Kapell säges vara bygdt af en Fru vid namn Elin Kyhle på 1540-talet; har sedermera länge varit öde, men blef af Gref M. G. DelaGardie på 1650-talet åter iståndsatt samt ungefär 100 år sednare utvidgadt, vidare förbättradt och med 2:ne Läktare försedt af Öfversten R. S. O. Erik Månsson Ulfsparre.

På en holme under Traneberg, vid stranden af Wenern, synas ännu grundmurarne efter det Jagt- eller Lusthus, som der stått, och hvilket Gref M. G. DelaGardie, vid anläggningen af Lidköpings Nya Stad, ditflyttade till Rådstuga, förmodligen densamma, som der ännu finnes. Holmen har efter denna byggnad sitt namn och kallas Lusthusholmen. Der synas gamla fördämningar mot sjön och en bred dikad väg ledde fordom dit, som nu är nästan öfverväxt med skog.

Till ålderdoms minnesmärken hörer en stor RUNSTEN af mer än en mans längd, hvars påskrift likväl ej kan läsas, men berättas skola innehålla att en Sigge ligger der begrafven, förmodligen den samme, som allmogen kallar Sigge Fiskare, och hvilken skall hafva varit den förste, som här nedslagit sina bopålar. Stenen är uprest på en kulle vid landsvägen ej långt från Otterstads Kyrka vid den så kallade Ladugårdsbron.

-En gammal offerkälla finnes, nästan mitt på Ön vid landsvägen, strax vid Senäte, kallad S. SIGFRIDS KÄLLA, förmodligen efter den berömde Engelske Läraren St. Sigfrid.

LÄCKÖ Slott är anlagdt i nordost på Ön ytterst mot Sjön på ett berg, hvarifrån det synes på många mils afstånd åt alla håll. Detta berg har till vänster en hamn, kallad Kongshamn, och till höger en vik, kallad Stallviken. Desse vikar äro förenade genom en graf, sprängd i berget, som vid högt vatten fylles och gör att slottet likt en ö, är på alla sidor af vatten omgifvet. Här öfver fordom hafva varit en vindbrygga för att utestänga fiender.

Biskop Brynolf I i Skara anlade detta Slott år 1298. Man ser der ännu hans kammare med ett ganska litet fenster och ett gammalt skåp, som förmodligen varit nyttjadt till Bokskåp. Han lämnade Slottet i fyrkant af tegel uppbyggdt till tre våningar, med ett torn. Bakom Slottet åt sjösidan ses en gammal Skans etter ett Batteri, inrättadt för 6 kanoner. Och nederst vid sjökanten är en underjordisk gång, sprängd i berget till 3 alnars bredd, 6 alnars högd och 20 alnars längd, så att den går under Slottet och leder sist till en brunn af 200 fots djup, hvarifrån vattnet genom pumpverk blifvit upfordradt till Slottet.

Här befästade sig Biskoparne och höllo en garnison, för att vid förefallande behof kunna försvara sig äfven mot Konungarne. Wid år 1348 skall Konung Magnus Smek hafva intagit detta Slott. År 1497 höll Ärke-Biskopen Jakob Ulfsson här ett Möte, på hvilket han ville bannlysa Riksföreståndaren Sten Sture för att sätta den Danske Konung Johan på Svenska Thronen. År 1521 blef detta Slott på Gustaf Erikssons befallning intaget och afhändt Biskop Theod. Slaghök, men återlämnadt till Biskop Magnus Haraldsson, tills ändtligen på Riksdagen i Westerås 1527 ett allmänt beslut blef fattadt, och Leckö till Kronan indraget. Sedan lämnade Konungen det jämte några tillgränsande Härader i förläning åt Svante Sture. År 1568 d. 29 juli blef det intaget af de mot Konung Erik XIV förbundne Hertigarne Johan och Carl. K. Johan III gaf Hogenskild Bjelke titel af Baron till Leckö.

År 1600 d 19 mars gåfvo Ständerne på Riksdagen i Linköping Leckö Slott och Län till Hertig Johan af Östergötland (K. Sigismunds Half-broder). Man vet ej huru länge han det innehaft. Men den 15 Maj 1615 skänkte K. Gustaf Adolf detta slott med 3:ne dertill lydande Härader, såsom Grefskap åt den då i Grefligt stånd uphögde R. R. och General-Fältherren Gref Jakob Pontusson De la Gardie, som prydde detta Slott och innehade det till sin död 1652, då det tillföll Sonen RiksKansleren Gref M. G. DelaGardie. Han byggde här 4 torn och tillade den 4:de våningen samt på flere sätt utvidgade åbyggnaden; äfven byggde han kyrkan med dess torn. I kyrkan är en kostbar Altar-Tafvla, som R. R. Gref Jakob Pontusson DelaGardie berättas hafva tagit såsom Krigsbyte i Ryssland och hitskänkt. De större Salar i Slottet särdeles den så kallade KongsSalen och RiksSalen, hafva varit prytta med målningar som föreställt de förnämsta händelser i det Tyska trettio-åriga kriget, samt med Porträter af de deruti berömde Svenske Generaler. Men desse målningar äro nu därifrån afhämtade.

Genom Reduktionen af 1680 kom Leckö Slott och Län åter under Kronan, och har Kongsgården sedan, tid efter annan, varit donerad på lifstid till åtskilliga af Rikets yppersta Män. R. R. Gref Carl G. Tessin, som dödde 1770 och R. R. Gref Gust. Adolf Hjärne, som dödde 1789, hafva på sådant sätt i sednare tider varit innehafvare häraf. Enligt Rikets Höglofl. Ständers beslut af 1810, innehafves det nu på 50 år af En af Rikets Herrar, Stats-Rådet och Generalen m m Herr Friherre Adlercreutz och kallas sjelfva Kongsgården SIKAJOCKI men Slottet behåller sitt gamla namn. För närvarande är en del af Slottet inrymd till Artilleri-förråds-hus som har en Tygmästare jemte Tygvacktare på stället, samt en liten Garnison. Äfven finnes här en liten Galere-Division med sine Galere-skjul.

Kongsgården utgör 5 hela hemman och har 36 Torp. Här finnas 2:ne Trädgårdar, af hvilka den vid gården är mycket stor och har många fruktträd; och den så kallade Slotts Trädgården, som omgifver Slottet å ena sidan, har utom en mängd fruktträd, äfven Kastanie-träd. Kongsgården har ett bonings-hus af 2 våningar, men som, genom bristande tillsyn vid hopsättningen, är föga brukbart om vintertiden.

Åkern å Kongsgården brukas mycket väl, och är all åkerjorden uppdikad, hvarföre ock här ärhålles tredubbelt större afkastning än förut; äfven Ladugården är i proportion utvidgad, hvartill den så kallade Djurgården äfven gifver tillgång på foder. Tvänne Öar, kallade STORA och LILLA EKEN, höra under Slottet och gränsa nära dertintill. Skogen å dessa öar är förträfflig. Fisket vid Slottet är i allmänhet godt af Lax, Gäddor, Abborrar, Braxen m m.

KYRKOHERDE BOSTÄLLET 1, Stommhemmanet SKOG 1, KapellansBostället BACKA ¼ utgöra en halfö. Kyrkoherde Bostället har den vackraste belägenhet, omgifvet på bägge sidor af Wenern, hvars uddar och vikar äro beväxte med löfskog. Å en annan sida visar sig Läckö Slott majestätiskt med sina många torn och ofantliga massor, och återförer tankan på flydda seklers fåfänga mödor. Boställets åkerjord, som har ett sluttande läge och är delad i 3:ne gärden, består af lera och lermylla samt förbättras årligen genom dikning. Utsädet utgör omkring 30 tunnor af korn, blandkorn, råg, hvete och ärter. Hafra sås blott på nyplöjd jord. Ängen, som är mager, ger omkring 100 stackar hö. Fisket är godt, i synnerhet den tid då braxen leker.

Skogen är mycket medtagen, så att ingen tillgång finnes till byggnadsvirke.

Åkerbruket är i allmänhet felagtigt genom brist på dikning att afhålla syran och genom de så kallade tvärlanden. Hemmanen äro här i allmänhet mindre än på andra ställen. Här gifvas hela mantal, som icke hafva mer än 8 tunneland öppen jord. Jordmånen är mäst lera. Åkern brukas med plog och harf. Ängarne bestå merendels af mader; hägnader af så kallade trä- och rishag.

När man undantager den skog, som finnes på de förr nämnde öar, St. och L. Eken, samt vid Traneberg, hafva hemmanen i denna Församling högst obetydlig skog och flere aldeles ingen, knappast till vedbrand.

Fisket, som idkas mycket, är församlingens hufvudsakliga näringsgren