Beskrivning av Otterstad socken

Avskrift utförd av Susanne Svernhagen 1999: "Beskrivningar från 1700-talet över Blidsbergs, Hössnas, Odensåkers, Otterstads och Ransbergs församlingar" Efter manuskript i Sundholmska Samlingen i Skara Stifts- och Landsbibliotek utgivna av Hans Sallander.

Otterstads Församling belägen i Kållands Härad och Leckö Fögderi, på en Ö uti Venern, Kållands Ö kallad. Ön kan vara ifrån N. till S. ¾ mill och från Ö. till V. 1 mill, hafvandes oval Skapnad.

Kyrkor äro här 2:ne. Otterstad och Senäte el:r Signäte, samt 2:ne Capell, et i Leckö Slott, och det andra vid Tranebergs Säteri, S:t Mariae kalladt. Gårdarnes minsta mantal äro 1/8 delar. Ägorne äro ej storskiftade mer än i Sunnerby By, för Prästegd:n Dess Stomn och Capellansbostället. Här äro 3 Byar, 91 Dagsverkstorp, 25 Backstugor, 8 Sold:te Boställen.

Uti Församlingen fanns 1750 866 personer, det föddes 26 barn och dog 13 personer. År 1760 fanns det 915 personer, det föddes 28 barn och dog 16 personer. År 1772 fanns det 885 personer, 27 barn föddes och 69 personer dog. År 1783 fanns det 939 personer, 24 barn föddes och 53 personer dog.

En Gästgifvaregd är här, Ekebo från hvilken skjutsas både til Lands och Sjös. 2:ne Landsvägar, en från Ulleruds Sund öfver Bron til Leckö; den andra från Såtessundet öfver til Leckö. Öfver Såtessundet komer man på en Färja. Fordom har häröfver varit Bro, efter hkn rudera ännu synas, och berättas blifvit upbränd af Gr. M. de la Gardie, då Danskarne voro i tanka at besöka Honom på Leckö.

Sockne Magazin har varit för flere år tilbaka; men gick aldelels ut, genom Föreståndarenas elacka Hushållning, och sedan har Allmogen ej kunnat förmås at ingå förening.

Skole Hus upbygdes af trä, och sattes i stånd 1779 utom Församlingens tunga och besvär, af Hans Excellencen Gr. Hjerne, Major von Becker, och nu varande PastorBackman, sedan Corneten Abr. Bratt året förut gifvit til Län för en Skolmästare ½ SkatteHeman Österg:n i Borguna i Dala Församling, hkt räntar årl:n 20 RD Sp. Fattighus upbygdes af Sten 1756 är beläget vid stora Landsvägen et litet stycke ifrån Senäte Kyrka.

Här är en Klockare öfver hela Försg:n, han ock är skol-mästare.

Climatet är osundt, härrörande förmodel:n der af, at de från Venern inlöpande vikarne på fläste ställen hafva dy och götjebottn, samt at då Venern efter stigande utfaller,lämnar den jord som stått under vattn en illa luktande ånga intil dess hon hinner efter 2 a 3 år gräsa sig. – Vid väderleken kan anmärkas, at vi merendels hafva en långsam Midsomars torka, och ser man under den tiden huru mälnerna draga sig åt Sjön och at det der rägnar. Om Hösten blåser merendels S. och om Våren N. Våren komer här något sednare, i anseende til Sjöns Kyla, och om Hösten fryser här något sednare än på andra längre från Sjön belägne orter.

Under Traneberg ä en stor och härlig skog äfven på en Ö, stora Eken kallad, som tilhörer Leckö. Hela Kållandsö är så beskaffadt at merendels från S.V.åt N.O. gå Bergryggar mer och mindre höga, samt här och der afskurne, emellan hka uti Dälderna äro fruktbärande Åkrar och Ängar. – Kjärr och Måssar äro här. – Vid Ulleröds Sund är den så kallade Vänsjösjön, och utanför den genom Korssund, Kjäfvelstocken. Vid Såtesundet är Fröfjoln, och innan för den förbi Prästeg:n en Vik, Koviken kallad, samt der nedanföre det så kallade Kjärret åt Gården Skog är Skogsbäcken. Alla desse sjöar hafva genom sunden Communication med Venern. På fasta Landet äro många små sjöar, af hka 4 de störste äro: 1. Bysjö vid Sunnegata By. 2. Lillesjö. 3. Barne Sjö och 4. Vårsjö, belägne på Tranebergs ägor, och i den sistnämnde skall vara stora Rudor. Hamnställen äro dels vid Ön Eken, dels Tranebergs skärgård, dels uti Kungsviken vid Leckö Slott. Källor 2:ne namnkunnoge, S:t Sigfrids vid Senäte, och Lättes vid gården Lottkjälle.

Af Djur finnas här Hjortar, Harar, Räfvar, Ottrar, m fl och i Kungsdjurg:n Dågdjur. Fiskar äro: Lax, Gädda, Aborr, Braxen, Lake, Sik, Gjös, Rudor, Sutare, Mört, Löjor. Foglar: Tjädrar äro ganska rare, Orrar, Änder, Örnar m fl. Jordmånen är i allmänhet Ler och Mylla, hka jordarter äro mäst öfver alt förmånl:n blandade. – Våra Bergåsar bestå af Gråsten.

Frossa och rötfeber äro mäst herrskande sjukdomar. Allmogens lefnadsart i Mat ok drick är allmännast tarflig; med vid vissa tillfällen överflödig. Kläde Drägten hos rätt få, så af M. som Qu Könet, alfvarsam och bonde lik. De fläste, ehuru fattige vilja dock vara Herrskaps-lika, åtminstone så länge de äro ogifte, och något år sedan de äro gifte, tils Barnen börja dela föda och Kläder med dem.

Byggnadssättet har i sednare tiden blifvit snygt och vackert, gemenl:n en stor stuga, med framkamare på ena och Kök på andra gafveln, samt med Ryggås och en liten farstugu Kamar.

Dialekten är ordinarie V.Götska. Vid deras frierier, Bröllop etc förefaller intet ovanligt. Vidskepelser märkas icke.

Här brukas mäst Trädesjord, på en del enstakade Heman tredings jord, och Torpare hafva ensäde. Sädesslagen äro Hvete, Rog, Korn, Ärter, BlandKorn och Hafre. Vid Åkrens tilredande brukas Plog och Harf. Lin, Hampa och Humle vill ej såss här. Potatoes plantering är börjat men Tobackssängar hafva något hvar Bonde och Torpare. Boskapssjukor nuckas ej här utan Rödsot; men i Sunnegata By äro Hästarne merendels underkastade en sjukdom, den bönderna kalla steran. Fiskeri idkas här för mycket och utan förmån.

Et Tegelbruk, och 2:ne små Vattn verk, Såg och Quarn hka vid Höst och Vår då flod infaller, göra någon nytta til gårdens behof, äro vid Leckö. Allena til egna behof spinnes och väfves. Socknskräddare och skomakare äro här och i öfrigt tillräckel:t antal af något hvart Slags Handtverkare. Handel brukas ej. Hemansbrukare äro i allmänhet fattige och de fläste Torpare Tiggare.