|
Traneberg och Sparremordet |
av Marie Jonsson , Kållandsö |
|
Ulfsparre |
Det jag skall berätta om nu, är en gammal sägen från Traneberg på Kållandsö.
Det sägs att folk som bor runt Traneberg, sett en man gå mellan Traneberg och Sankta Marie kapell som ligger strax intill Traneberg. Detta hände någon gång runt 1812. |
|
Saras möte med Ulfsparre |
Sara är 13 år och hon är och hälsar på sin farbror Carl von Becker på Traneberg. Sankta Marie kapell ligger strax bredvid Traneberg. På kapellets kyrkogård ligger hennes farmor begravd. Sara har bestämt sig för att lägga en krans på hennes grav.
Hon tar inte den stora vägen till kapellet, utan går ut genom trädgårdsgrinden och genar över ängen. Grinden gnisslar högt när hon går in till kyrkogården. När hon sitter vid sin farmors grav känner hon
sig inte ensam. Hon tittar upp och där står en man. |
|
Vem var Karl Svante Ulfsparre? |
Karl Ulfsparre levde någon gång på 1700-talet. Han var gift med Johanna Karolina von Becker. Karl var sjöman på Ostindiska Kompaniets fartyg och han var hemifrån långa tider. Då fick Johanna och deras sju barn klara sig själva. När Karl kom hem var han inte till så stor hjälp. Han gick mest omkring för sig själv i skogen. Ibland kunde Johanna och barnen råka illa ut när han var på dåligt humör. Karls fru Johanna var syster med Carl von Becker som ägde Traneberg. Karl och von Becker blev ofta ovänner med varann. Karl var en bra man men han hade lite bekymmer som gjorde att han fick ett så hiskeligt humör. Karl Svante Ulfsparre dog 1812, man tror att han blev mördad. |
|
Natten 1812 |
Karl hade varit borta en lång tid utan att höra av sig till Johanna. Han hade lämnat henne ensam med deras sju barn under många veckor. Detta gjorde Carl von Becker, Johannas bror, mycket arg. Ulfsparre försökte även få tag i ett viktigt brev som Carl von Becker hade, och detta tyckte inte von Becker om. En dag 1812 kom Ulfsparre upp till von Becker på Traneberg. Det var sent och Ulfsparre och von Becker bråkade. När dom bråkat färdigt följde von Becker Ulfsparre ut i trädgården och släppte ut honom genom trädgårdsgrinden. Efter den kvällen såg ingen Ulfsparre mer - han var borta. Johanna frågade sin bror von Becker vad han gjort med hennes man, då svarade von Becker att honom hade han landsförvisat så honom slapp hon se mer. Efter Ulfsparres försvinnande började en vålnad visa sig. Det sägs att vålnaden ska ha stått bredvid von Beckers säng om natten. När Carl von Becker låg för döden, erkände han för sin fru Johanna Gustava att han mördat Ulfsparre. Carl dog 1831. Efter hans död sägs det att vålnaden stått vid von Beckers grav istället för vid hans säng. Det som var synd var att trädgårdsmästaren fick skulden för Ulfsparres försvinnande. |
|
Tranebergs historia |
Jag tänkte att jag skulle berätta om några som ägt Traneberg från 1300-talet och framåt i tiden. Gården byggdes någon gång under 1300-talet. År 1344 skänktes den till Rackeby Kloster och det var nunnor från Gudhem som fick den. Någon gång på 1400-talet köpte Niklas Jonsson Puke Traneberg. Under åren 1490-1566 ägde släkten Bonde gården och under 1600-talet ägde släkten Natt och Dag den. 1666 köptes den av Magnus Gabriel De la Gardie och han gav den i bröllopspresent till sin syster Sophie De la Gardie. Hon var gift med Gustaf Oxenstierna. När hon blev änka hade hon så dåligt med pengar att hon pantsatte Traneberg. 1681 såldes gården till bankmannen A C Nordman. 1703 köpte Georg Johan Taube av Zeswegen gården och 1739 ärvde dottern Fredrika Dorothea Taube Traneberg. Hon var gift med Erik Månsson Ulfsparre av Broxvik, vilken dog 1765. År 1765 fick parets dotter Beata Ulfsparre gården i bröllopsgåva. Hon var gift med major Johan von Becker (död 1813). De hade nio barn tillsammans. Den ena dottern - Johanna Karolina, var gift med Karl Svante Ulfsparre som blev mördad. 1804 ärvde en av majorens söner Traneberg - det var Carl von Becker. Han var gift med Johanna Gustafva Bratt av Höglund. När hon blev änka 1831 sålde hon gården till A G Fock . 1878 då Fock dött, tog Generalmajor Ludvig Wästfelt över Traneberg som sedan vandrade vidare från ägare till ägare. |
|
Källförteckning |
1. Muntlig information av Barbro Jonsson, Furudal, Kållandsö. 2. Boken Tranebergsmysteriet av Emil Sundberg. 3. Boken Slott och Herrgård kring Lidköping av Tore Fischer. |
© Marie Jonsson , Kållandsö
© Christer Svensson -uppdaterad 2001-04-30- megatech@algonet.se